Förberedelser...

Inne i kyrkan!

Nu är vi man och hustru!

Brudbuketten!

Bruden, brudgummen, bestman och tärnorna...   

Underbart...

Puss på dig!  

Ringen i brudbuketten!

Igår kl 14.45 gick jag in i kyrkan med min blivande man bredvid mig, ca 30 minuter senare gick jag ut hand i hand med min man...

Gårdagen var en alldeles underbar dag... Hela dagen var verkligen perfekt... Från att jag gick upp flöt dagen bara på och allt gick sååå bra...

Jag, Sandra och Nettan hade en lugn förmiddag/lunch hos frissan... Jag var inte speciellt nervös utan tänkte att vi har så god tid på oss att detta blir inga problem. När väl håret och sminket var på plats och jag skulel börja klä på mig så började nerverna sätta in. Håret och sminket var perfekt och jag kände mig som en prinsessa... Resan till kyrkan var en pers. Jag var kissnödig och visste inte om jag kunde gå på toa innan vigseln, men det kunde jag. Tack gode gud för det, annars hade jag kissat på mig!

När vi stod utanför kyrkan och väntade på att musiken skulle börja spelas var jag så nervös att jag skakade... Tror inte att det syntes...

När jag gick upp mot altaret såg jag att min farmor var där och det gjorde mig speciellt glad efter allt som hänt den senaste tiden... Tack farmor för att du kom på mitt bröllop!

När vi steg in i kyrkan och jag såg alla som var där blev jag tårögd... Tänk att så många ville komma och titta på när jag och Peter blev man och hustru...

Vår lilla dotter var så klart med oss och hon gick efter mig och Peter, men före tärnorna och Peters bestman. Hon var så fin! När vi kom fram fick hon sätta sig ner och ovetande som hon var över vad som hände satt hon och gäspade och svängde med korgen med ringarna i... Vår lilla underbara dotter...

Psalmer sjöngs och A sjöng "Du är allt" och det var jätte fint. Tack A för att du ville sjunga på vårt bröllop!

Vi sa båda JA! och ringarna träddes på...

När de började spela "November Rain" vände vi oss om och vi fick sakta gå ut för att då visa upp oss som man och hustru...

In i kyrkan igen för att gästerna skulle hinna ut, innan vi igen tillsammans med vår dotter gick ut för att ta emot allas gratulationer...

Bilder togs och kramar delades ut... Tack ALLA som kom till kyrkan och var med när vi blev man och hustru. Tack!

Sen fortsatte det med lite bilder och transport till festen... Vi åkte en Bentley från 1950 helt orginal. Jätte fin och jag kan säga att många tittade en extra gång när vi gled från Järfälla Kyrka till Luma Park (Hammarby Sjöstad)

När vi kom fram fick vi vänta ett tag utanför, vi kom samtidigt som bussen, vilket inte var riktigt tänk, men det löste sig...

Sen fick ännu en gång ta emot allas gratulationer och en brudskål förkunnades...

Mycket mingel men sen var det dags för maten och talen...

Maten var super god och allt var verkligen perfekt...

Fina tal och några tårar fällde man... Tack pappa för ett tal som gick rakt in i hjärtat på mig! Du behöver verkligen inte vara orolig för att hålla tal, talet var perfekt och du var perfekt. Jag älskar dig pappa!

Kvällen forsatten med några tal, både planerade och oplanerade... Alla var så fina och man kännder att man har många nära och kära runtomkring sig som verkligen tycker om en...

Jag vill speciellt tacka en person som ännu en gång har visat för mig att han är en person man kan lita på och som verkligen ställer upp och tar saker och ting på allvar! Tack Jocke för den fina insatsen som toastmaster... Fanns ingen annan som hade kunnat gjort det bättre. Du är klipp och skuren för ett sådant här uppdrag och jag är super glad att vi frågade just dig... TACK!

Kvällen löpte på och jag hoppas och tror att ALLA hade roligt!

Vår underbara lilla dotter var jätte duktig under hela kvällen... Hon lekte och busade och fick ju nästan vara i centrum eftersom hon kunde välja och vraka vem hon ville vara med för stunden... Ett tag var det bara Snuff, nästa var det bara Stina, sen ville hon dansa med mig, Peter, Micke, Johan och många fler... Hon var och är alltid duktig, bara hon får lite uppmärksamhet... Pappa och mamma älskar dig Jennifer!

Sen vill jag tacka min syster och svägerska för att ni var mina tärnor... Utan Er hade dagen inte blivit så fin! Tack!

Sen vill jag också tacka mina föräldrar för att Ni har hjälpt oss med den här dagen och att den blev perfekt. Jag älskar Er, mamma pch pappa!

TACK ALLA SOM VAR MED OCH FÖRGYLLDE VÅR DAG! DET VAR DEN BÄSTA DAGEN I MITT LIV, NÄST EFTER NÄR MIN DOTTER FÖDDES!!!

Bilder kommer så fort jag har fått några från alla de som fotograferade...

Idag är den 28 augusti, dagen då jag och Peter ska bli man och hustru...

Gud vad jag har längtat... Har inte varit speciellt nervös, men nu är jag verkligen det... Fjärilarna i magen bara flyger omkring... Kommer nog att bli bra när jag väl siter hos Camilla och fixar håret... När det är lite människor runtomkring mig så får jag tänka på annat ett tag...

Längtar efter att få gå in i kyrkan och se alla mina nära och kära och hålla min älskling i handen och få säga JA!!!

Jag, Peter och Jennifer är en familj. En underbar familj som hjälper varandra och ser till varandras bästa... Vi älskar varandra och visar det varje dag!

Jag älskar dig Peter och jag älskar dig Jennifer!!!

1 dag kvar...

Imorgon smäller det!!!

Idag har vi fixat det sista...

Jag är lycklig...

2 dagar kvar...

Snart är vi där... Helt otroligt... Längtar sjukt mycket...

Idag var ingen rolig dag... Idag var farfars begravning...

Efter att ha lämnat Sessan på förskolan var det dags att bege sig till mamma och pappa för avfärd till Eskilstuna och farfars begravning...

Det har gått 2 veckor sen han dog. På något konstigt sätt har jag inte hunnit med att varken vara glad inför bröllopet eller ledsen för att min farfar gått bort... Tiden har som flugit bort och jag har känns mig konstig i 2 veckor...

Det var ju tänk att jag skulle njuta av den här sista tiden inför bröllop men det blev lite annorlunda när farfar somnade in.

Det var en jätte fin begravning och det var skönt att få ett ordentligt avslut.

Hade svårt att hålla tårarna borta och det var otroligt svårt när man såg farmor och pappa vara ledsna...

När vi stod vid graven efter att dem hade sänkt ned kistan och vi skulle lägga en ros på kistan så brast det för mig (jag trodde att jag var en tuff tjej) och tårarna bara rann nedför mina kinder...

Efteråt var det smörgåstårta och fika hemma hos farmor. Vi satt och pratade och det var en riktigt glad stämning, vilket var underbart... Jag tror att det var så farfar ville att det skulle vara... Visst ska vi och får vi vara ledsna, men vi måste också kunna skratta och vara glada för allt bra farfar har fört med sig under sitt liv...

Farfar, jag saknar dig!

Jag hoppas att du kommer att sitta bredvid farmor i kyrkan på lördag och se när jag blir fru Vainikka Eklund. Jag kommer att tänka på dig när jag går uppför gången till altaret.

Jag kommer tänka på dig och ditt liv med farmor när jag har svåra tider och veta att allt går att lösa bara man kämpar, för du har verkligen kämpat i ditt liv. Du har aldrig gett upp och alltid satt din familj i första hand.

Du kommer alltid att finnas med mig i mitt hjärta och jag vet att du kommer att vaka över mig och min familj...

Jag vet att du kommer att vaka över farmor och alltid se till att hon har det bra och att du kommer att sitta bredvid henne när hon behöver tröst. För även fast hon inte kan se dig så kan hon känna din närvaro och få ett inre lugn...

Farfar, jag älskar dig!

3 dagar kvar...

4 dagar kvar...

Idag ska Sessan gå till förskolan för första gången på 7 veckor... Känns konstigt, men hon ser fram emot det... Är så glad när vi pratar om förskolan och vill leka med sina kompisar...

Själv ska jag träna, köpa gästbok till bröllopet och förhoppningsvis hämta festhäftena i Bromma... Hoppas!

Nu ska vi göra oss iordning för att åka till förskolan...